En Artikel från MAMA

Läste en artikel i tidningen Mama som jag fastnade för.

Där stod det så här: ”Det är synd om mig som har tre barn med samma kön.” Jag har ju tydligen inte den perfekta kombinationen av kön på mina barn.

En klassiskt situation är när man träffar en ny person som efter en alldeles för lång och obekväm handskakning konstaterar förfärat att jag har tre barn med samma kön: ”Stackars dig, men nog blir det väl till att pröva igen?!”. Först förstår jag inte vad personen menar. Har jag byxorna ut och in, eller var jackan bak och fram? Varför i hela friden tycker personen så synd om mig och vad menar personen att jag skulle behöva göra om? ”Jamen nog blir det väl till att skaffa en till så ni får andra könet också?”, säger personen i nästa andetag. ”Inte vill väl mamma bara ha samma kön”, kan personen säga med bebisröst och huvudet på sned mot mina tre underverk. Och Jag blir bara så ställd!!! Alltså du skulle bara veta vilka fantastiska barn vi har förmånen att fostra och vilka förebilder de är och hur omtänksamma de är och hur duktiga de är på att föra sig socialt. Jag vill absolut inte ha några andra barn än dem. Det är aldrig funnits i min tankevärd att önska nått annat kön på dem.

”Om man väljer att skaffa barn för att de ska ha ett särskilt kön tycker jag att man ska låta bli!”

Jo man vet precis vilka som har dessa åsikter om könet på barnet varesig de säger de rakt ut eller säger att ”nej men självklart spelar det ingen roll”. Dessa männskor går att läsa som öppna böcker. Man ser så väl va de tänker, hahah.

”Men det här är tyvärr inte första gången som någon känner att den måste få beklaga sig över att jag fått tre perfekta barn.”

Det händer överallt; i affären, i lekparken, gäster i mitt eget hem. Till och med i kommentrarsfältet på facebook och instagram när vi först berättat om tillökningen. Folk kan liksom bara inte låta bli och så tror dem att de är först med en sån konmentar med, hahah. Till och med är det tanter som känner att de måste få beklaga sig ibland, visst är det konstigt. Men också då såklart mest att även någon mindre begåvad jämnårig tar sig friheten att yttra samma åsikter.

MEN till er vill jag bara säga så här: Håll käften! Jag älskade mina barn långt innan jag visste om spermien som befruktade ägget hade en X- eller Y-kromosom. Jag kan inte se vad det skulle göra för skillnad i mitt liv vad mina barn har för kön. Skulle jag få ett fjärde barn skulle jag önska precis samma sak som jag önskat tidigare. Att barnet, vem det än skulle vara, fick ett friskt och lyckligt liv. Mig veterligen är barn ingen beställningsvara, hahaj. Man får de barn man får, om man får några alls.

Och om man väljer att skaffa barn för att de ska ha ett särskilt kön, utseende eller personlighet tycker jag bestämt att man ska låta bli!

”Jag har aldrig tagit mig tid att berätta för dessa obegåvade människor hur trångsynta de framstår”

Mina barn är och förblir precis de barn som jag vill ha.

”Naivt nog har jag trott att det var så här alla föräldrar kände för sina avkommor,”

Att könet inte är viktigt utan att det får bli precis de det vill bli.

Alltså förstå vilken lycka för mig och min man att på varenda ultraljud vi varit på, efter varenda förlossning, på varenda efterkontroll så har våra bebisar varit friska perfektingar! Det är väll DET man som förälder önskar sig allra mest eller? gång på gång möts jag av människor, oftast mammor, som på något sätt måste berätta för mig eller mina barn att jag inte kan vara nöjd med att ha fått tre friska barn.

Till alla er som beklagat sig över mina barns kön har jag aldrig fått fram något bra svar tror jag. Jag blir alltid lika ställd varje gång inombords. Jag har aldrig tagit mig tid att sätta mig ner med dessa obegåvade människor för att berätta hur trångsynta de framstår. Jag har aldrig tagit mig den tiden eftersom jag vet att det inte är lönt att berätta för de som inte förstår.

—————————

Slut på artikel.

Könsfokuserade människor, har oftast ingen koll på vad föräldraskapet egentligen handlar om, utan de har liksom sitt fokus på helt fel saker.

I bibeln:

Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget?  (Matt. 7:3).

Mitt bud är detta: att ni skall älska varandra såsom jag har älskat er.  (Joh. 15:12).

Er kärlek ska vara uppriktig. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Visa varandra tillgivenhet och broderlig kärlek, överträffa varandra i ömsesidig aktning. (Rom. 12:9-10).

Kärleken vållar inte din nästa något ont. Kärleken är alltså lagen i dess fullhet.  (Rom. 13:10).

Se till att ni inte föraktar någon enda av dessa små. Jag säger er att deras änglar i himlen alltid ser min himmelske faders ansikte. (Matt. 18:10).

Min bön: Gud, bär mig så att jag inte påverkas av den gamla könsfokuseringen. Amen

Så ÄRA din barn genom att visa att kön inte har någon viss gradering.

XOXO

/L.S.